Det är sjukt jobbigt då jag vet att mormor så sett fram emot sin barnbarnsbarn! Hon hade juh faktiskt oxå lovat att hålla sig vid liv tills dess! I höstas låg hon juh inne på sjukan för andra gången pga sitt dåliga hjärta. Då trodde inte läkarna att hon skulle överleva, det hela såg väldigt mörkt ut. Men hon gav sig den så att hon ville iaf se d lilla knytet som ligger i min mage komma till världen och sa att hon hade minsann inte tid för å gå å dö. Söta mormor.
Jag gläder mig själv med att hon iaf dog fin i håret, hihi. Och att hon gav sig ut idag! Av alla dagar på året så idag! Haha. Blåser som bara den, snöar och e glashalt ute! Knappt så att jag har lust att röra mig på utsidan dörren liksom, då ska hon minsann ut å trotsa vädergudarna med sin rullator ;) Power to mormor!
Min mormor va världens bästa mormor. Trots romrussin glass, sina snarkningar och "flingor & yoghurt" (som betyder a-fil, knäckebröd å lingonsylt) så va hon min mormor. Och nu får jag aldrig mer tebax henne... Det är sinnes jobbigt... Så mormor, du ska veta att jag tänker på dig och att du alltid kommer finnas i mitt hjärta! Du kommer att vara oerhört saknad! :'-(
